Långe Jan blev en Radiofyr!

Flera medlemmar i Ölands Radioamatörer hade samlats vid Sveriges högsta fyr på Ölands Södra Udde. Vi vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till detta, men i synnerhet vikarierande fyrchefen och tillika Borgholmssonen Evald SMØCGT, som gjorde det möjligt för oss att disponera fyren och faciliteterna i närheten.

Sveriges högsta fyr.

Tidigare år har klubben hållit till på Långe Erik, dvs Ölands Norra Udde. Detta år bestämde vi oss för att prova något nytt. Området runt fyren på södra Öland kryllar så här års av såväl seriösa fågelskådare som turister.  Och inte minst så är det här en väldigt vacker plats. Fyren är dessutom Sveriges högsta; 42 meter hög – och med 197 trappsteg att besegra!

Vi kunde sitta utomhus alldeles intill fyren. Dessutom fick vi möjlighet att disponera en hel stuga, där vi också kunde vara. Som sagt, vi har fått väldigt bra bemötande – såväl från Ottenby Fågelstation som ansvariga för själva fyren. Vi kände oss verkligen välkomna!

Stort intresse från allmänheten.

Vädret var fantastiskt, soligt och fint, som sig bör här på Öland. En mycket stor mängd intresserade kom fram, och de var förstås nyfikna över vad vi höll på med. Det här gjorde förstås att vi behövde ägna mycket tid åt att svara på deras frågor – och i övrigt göra reklam för vår hobby.

Här kanske vi till och med träffade en eller flera blivande radioamatörer? Vi missade förstås inte tillfället att göra reklam för vår stundande nybörjarkurs.

Mystiska antennproblem.

Det radiomässiga visade sig dock aningen svårare att bemästra. Vi hade med oss såväl dipoler som ändmatade antenner, som vi hängde ned från den höga fyren. Dessutom hade vi möjlighet att använda vertikaler för olika band, monterade på bil. En plats med i princip vatten runtom borde förstås vara ett alldeles utmärkt radioläge. Men uppenbarligen finns det något i fyren eller i dess närhet som spelar oss ett spratt. Eller så var våra medhavda antenner inte fullt optimala för platsen.

Nåväl, det är ju första gången vi besöker just denna fyren, så vi får förstås utvärdera och förbättra till nästa år. Och detta är ju också tjusningen med radiohobbyn; den är ingen ”exakt vetenskap”, utan inbjuder till olika typer av prov och experiment.

Fokus på rekrytering.

Vi följde rekommendationerna på Internationella Fyrhelgens hemsida, att i första hand köra helt radiorelaterade moder och inte digitala. Fyrhelgen är ju heller ingen contest, så vi kände att det inte fanns någon anledning att jaga QSO. I stället fick vi möjlighet att fokusera på att, som vanligt, agera ambassadörer för amatörradion och driva rekryteringskampanj för vår lokala klubb och SSA.

Nu blev det ju ändå ett antal QSO, främst inom Europa.

Vi hade ju flera CW-entusiaster på plats, så det blev en del telegrafi-QSO körda, vid sidan av SSB.

Vi hoppas kunna göra om det här nästa år, och då förbereda oss lite bättre vad gäller antenninstallationer.

Flera aktiviteter.

Helgen bjöd på flera aktiviteter, både på Öland och för klubbens medlemmar.

SK7CA körde, vad vi förstod, portabeltesten från någon plats på Öland.

Klubbens medlemmar SM7WNM, SA7GBS och SM7PHS var med och aktiverade fyren Smygehuk, med signalen SE7LH.

Tack!

Slutligen vill Ölands Radioamatörer tacka alla medlemmar som var där – de som slet hårt med att få upp antennerna i fyren, de som körde radio och agerade ambassadörer. Men inte minst våra nyutexaminerade amatörer, som fick en möjlighet att vara med och köra radio. Vi hade också väldigt bra villkor för övernattning i Ottenby Vandrarhem, som vi också vill tacka för det vänliga bemötandet.

Ingen nämnd och ingen glömd, som det brukar heta.